Välkommen till projekthemsidan för det Svenska Atlantroddsprojektet, Uppsala.com!
Projektet grundades 1997 av Niclas Mårdfelt och avslutades i och med att Niclas Mårdfelt och Rune Larsson lyckades bli de första Svenskarna att ro över Atlanten den 10:e januari 2002. Idag arbetar Rune som idrottslärare medan Niclas arbetar som IT-analytiker. Båda sysslar med att hålla föredrag. Rune mest om lärdomar han lärt sig från långdistanslöpning medan Niclas pratar mest om Atlantrodden med kvalitativa kopplingar mot olika arbetslivssituationer. Projektkoordinator Sandra Norberg arbetar på Glocalnet som är Sveriges tredje största telefonibolag.
Nedan följer en kortfattad beskrivning av den historiska passagen.
Niclas Mårdfelt arbetade i 4 år mestadels själv med projektet tills det var några månader kvar till start av tävlingen. Under projektets uppbyggnadsfas lyckades Niclas att ordna upp en stor finansiellt stark huvudpartner, något som är får anses som historiskt då projektet hade sin botten i Svensk rodd. Teamet valde att ställa upp i världens genom tiderna tuffaste och längsta uthållighetstävling, The Atlantic Rowing Race. Niclas drev projektet hårt och vidareutvecklade oceanrodden till att bli mer professionell genom att optimera allt med Whitbreadprojekt som förebild.
Tre veckor innan start hoppar Niclas medroddare av projektet och Niclas får med ultramarathonlöparen Rune Larsson ut på havet. Rune led av svår sjösjuka och besatt inte Niclas havserfarenhet. Två personer som inte känner varandra gav sig av för att ro över Atlanten under extrema förhållanden och kunde bara vistas på några få kvadratmeter.
Niclas Mårdfelt och Rune Larsson har rott över Atlanten i vad som räknas som en mycket svår oceanpassage. Vid många tillfällen var Niclas eller Rune nära att dö, teamet hade fler än 25 riktigt allvarliga incidenter. Bland problemen kan nämnas: flera skrovskador, tre hjärnskakningar, tappade roder, böjt revben, trasigt elsystem, läckande båt, stormar, man över bord, såriga händer, saltvattens-plitor, vattenbrist, solsting, matbrist, av misstag dracks gift, brännskada från tropisk mördarmanet som gav hög feber och slog ut kroppens motorik, kollision med fartyg (två av skrovskadorna härrör därifrån) och en rad andra problem. Roddpositionerna fick ständigt repareras för att slutligen lagas med drivved som hittats till havs.
Till råga på allt tvingades Niclas och Rune handpumpa vattenavsaltningsanläggningen upp till 12 timmar per dygn för att producera tillräckligt med dricksvatten, något som roddarna ständigt rådde brist på under nästan hela överfärden. Pumpandet var fysiskt mycket tungt och gjorde att rodden kändes som vila. När det var som värst handpumpades watermakern i kring 100 timmar utan att teamet fick ut mer än 0,5 liter odrickbart vatten.
Den 95 dygn långa färden var planerad till 40-45 dygn. Färden blev ett stort test i socialkompetens, mental motivation, uppfinningsrikedom, överlevnadsteknik, kamratskap och uthållighet.
Resan präglades även av fantastiska naturupplevelser. En kaskelottval hoppade bredvid båten, 4 meter långa hammarhajar jagade 50 cm från båten, en jättesköldpadda åt av båtens växtlighet, ett stim av 40 delfiner lekte/dansade kring båten, en 3-4 meter lång oidentifierad ormliknande varelse passerade båten, en haj gick till attack mot skrovet, en kanske 12 meter lång svärdfisk hoppade nära båten, flera hundra stjärnfall beprydde himlen när asteroidbältet ”Leoniderna” passerade in i atmosfären och mycket, mycket mer. Givetvis visade modernatur även upp sina krafter genom att bjuda på allt från stiltje till 25-30 m/s och många meter höga vågor.
Under genomförandet av projektet fick Niclas göra allt det arbete som normalt en hel stab genomför. Leta rätt på partners som var villiga att gå in med sponsorpengar, ta reda på vilka komponenter som var lämpligast, träna och mycket annat. Niclas skötte kontakten med media från roddbåten via satelittelefon. Resultatet blev över 200 miljoner exponeringar i media.
Eftersom vattenmaskinen gick sönder kunde Niclas och Rune inte dricka tillräckligt med vatten för att tänka helt klart. Detta gav upphov till flera av teamets följdproblem. Niclas och Runes olika erfarenheter, analysförmåga och vilja till att umgås socialt gjorde att de klarade av bedriften att bli de första Svenskarna som har rott över Atlanten, trotts osannolikt många problem.
Niclas vill tacka alla de vänliga personer som hjälpt honom att genomföra sin dröm.
Du som vill veta mer om äventyret än det du kan finna på denna historiska hemsida kan läsa en bok om passagen, se på bilder, se på filmer samt lyssna på radiointervjuer som spelades in när vi var ute på Atlanten. Besök http://www.mardfelt.com
/Niclas Mårdfelt |
